Gripön

Jag har under några veckors tid haft ett samarbete med en skola i Sverige. De gav mig fria tyglar att skriva en skönlitterär text om vad jag ville – men den måste ha ett öppet slut. Tanken var att eleverna skulle få läsa den och sedan skriva individuella fortsättningar. Sagt och gjort, jag satte mig ner och skrev en saga som kom att heta Gripön.

Brasan sprakade högre och farfar sjönk ännu djupare ner i den gamla och lappade fåtöljen. Han suckade belåtet. Johan suckade han också. Kroppen kändes tung och trött, och vilan och värmen mjukade upp kroppen igen. När Johan ställde ner den renslickade glasskålen bredvid sig på golvet tog farfar till orda.

”Visst, jag kan berätta en historia för dig. Men du kommer ändå inte tro att den är sann.”

Johan skrattade. Farfar låtsades alltid att hans berättelser var sanna. Som den gången han hade försökt övertyga Johan om att han ridit på en lax lika stor som en delfin.

”Nåväl”, sa farfar, knäppte händerna i knät framför sig som om det hjälpte honom att fundera, och såg med stadig blick in i eldstaden på flammorna som slickade sig uppåt. ”Mitt i Stilla havet låg det en gång en liten ö. För tusentals år sedan hade ön bara dykt upp ur havet, ingen kan säga hur. De första som bosatte sig på ön var gripar. Därför kom ön att kallas Gripön. Gripar är djur med lejonkropp och stora, breda örnvingar.”

 

Ett utdrag ur Gripön

 

När jag var klar med sagan skickade jag in den till skolan och nu väntar jag spänt på att få se elevernas fortsättningar. Jag har fått god respons; alla verkar tycka att det är jättekul och tydligen har flera skrivit mer än en sida, vilket jag ser som en stor framgång.

Min förhoppning med samarbetet är att få fler unga att vilja läsa och skriva. Jag upplever att det där med läsande och skrivande på något sätt blivit omodernt och inte utövas i lika hög grad nu längre. Om jag lyckas uppmuntra en eller kanske två skulle jag bli så glad.

Måste erkänna att fotoredigering inte riktigt är min grej. Men jag tycker ändå det blev ganska gulligt med smileys! (Tror du mig om jag säger att eleverna ler bakom sina låtsasansikten?)

Titta, så flitigt de arbetar på! Eleverna går i tredje klass och befinner sig på olika nivåer i läsandet och skrivandet.

Några är redan klara!

Ett litet smakprov 🙂

Jag minns fortfarande min första saga. Då gick jag i första klass och skrev om en liten kanin som inte kunde hitta sin mamma. Jag minns hur jag satt i klassrummet och noggrant vek till mina boksidor, eftertänksamt valde rätt färger för mina illustrationer och grubblande försökte hitta på hur den stackars lilla kaninen skulle hitta hem till sin mamma.

Jag skrev två versioner av Gripön, där den andra versionen är en fortsättning på den första. Eleverna fick fortsätta på den kortare versionen och sedan läsa fortsättningen. Jag skrev båda med öppet slut, och nu vill eleverna att jag ska skriva en avslutning. Så helgen kommer gå åt till mycket skrivande, men det är jag bara glad över!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s