Flygplansläsning av en gammal favorit

Förra veckan var jag i Spanien och arbetade. Med förhoppningen att kunna slappna av och läsa lite på mina lediga stunder tog jag med mig Northanger Abbey av Jane Austen på resan, men när jag slutade jobba på kvällarna var det så sent och jag var så trött så det var bums ned i säng. Tur att jag inte tog med mig fler böcker.

Enda gången jag både hade tid och ork allt läsa var under flygresan ned till Spanien och flygresan hem igen. Jag arbetade fortfarande på flyget också, så jag kunde inte slappna av helt, men trots min begränsade lästid fick jag läst nästan halva boken under flygningarna. Den är inte tjock och relativt lättläst, så den går fort att läsa men jag hävdar ändå att det mest beror på Austens skicklighet som berättare att jag kom så långt. Den är helt enkelt svår att lägga ifrån sig.

2018-05-26 09.38.15 1.jpg

Northanger Abbey är Jane Austens första färdigställda roman, och också min favoritroman av författarinnan. Jag läste den fyra, fem gånger som tonåring och roades precis lika mycket av Austens humor varje gång, och så är det också nu. Den gavs aldrig ut under hennes levnadstid utan först mycket senare. Hur det kommer sig, vet jag inte. Kanske var hon själv inte nöjd med den. Om någon av er vet, skriv det gärna i kommentarerna!  

Det var med den här boken min kärlek för den gotiska genren väcktes. Hjältinnan Catherine läser mycket gotiska romaner och de nämns flitigt genom berättelsen, och senare kastas hon in i ett gotiskt äventyr. Austen parodierar den populära genren bland annat genom att låta Catherine råka ut för märkliga händelser och hamna på ett spöklikt slott och lösa mysterier. Och trots Austens parodi av genren blev jag förälskad, och ännu mer förälskad efter att ha läst Frankenstein av Mary Shelley (som också står i bokyllan och väntar på att bli läst).

Nu är det flera år sedan jag läste boken (och såg filmen) så mycket är nytt. Att hon träffade mr Tilney så tidigt och att han var så lättsam hade jag helt glömt bort. Jag blandade nog ihop honom lite med allas älskade mr Darcy, som ju är allt annat än lättsam. Syskonen Thorpe minns jag mycket väl och mina känslor för dem är oförändrade, och likaså mina suckar under deras pladder.

På hemvägen blev vi serverade mat och efter maten lite te. Det kändes nästan som att sitta hemma med en kopp te och läsa, förutom att sätena var betydligt mer obekväma än min mjuka soffa här hemma och ljudvolymen inne i planet drastiskt skiljde sig från ljudvolymen i min lägenhet. Trots det var det mysigt att koppla av en stund.

2018-06-07 01.54.04 1.jpg

När flyget började dyka ner mot Göteborg igen fick jag lägga ned boken, men då hade jag just avslutat kapitlet där hjältinnan Catherine blev medbjuden på en promenad med syskonen Tilney så det var ytterst motvilligt jag la i mitt bokmärke, stängde boken och la ner den i väskan. Jag ska inte ge några spoilers här ifall någon känner sig sugen på att läsa boken och av någon (ofattbar) anledning aldrig läst boken (läs boken!), men jag vågar säga att det var en olycklig plats att avsluta läsningen, för sedan tänkte jag bara på promenaden och Catherine och mr Tilney. Åtminstone ända fram tills min kille kom och hämtade upp mig, då blev jag så glad över att träffa honom att jag helt glömde bort Catherines äventyr.

Ikväll ska jag duka fram te och läsa vidare. Kanske bakar jag bröd också, och har minieftermiddagste för och med mig själv. Snart börjar den andra delen av romanen, den gotiska delen, och det är mest den jag sett fram emot att läsa. Trots att vägen dit också är mycket underhållande, såklart.

Hoppas ni hade en fin nationaldag!

Bloglovin’  │ Instagram

Annonser

6 reaktioner på ”Flygplansläsning av en gammal favorit

  1. CrimsonCorundum skriver:

    Northanger Abbey är nog min favorit också, tillsammans med Övertalning. Fast jag tycker egentligen om de flesta böckerna av Jane Austen förutom Mansfield Park. Tyvärr måste jag erkänna att jag inte gillar Emma heller. Jag kanske ska läsa om den, för jag har nog missförstått den.

    Liked by 1 person

    • Bokstund skriver:

      Jag fick Mansfield Park av min syster i födelsedagspresent förra året men har inte hunnit läsa den än. Hade tänkt göra det i sommar, hoppas jag gillar den mer än du gör då 😅 Läste Emma i gymnasiet men minns den faktiskt inte särskilt bra, så jag kanske också ska ta och läsa om den.

      Gilla

  2. Tofflan skriver:

    Den här Austen-boken har jag missat totalt, så den ska jag försöka få tag i. Intressant att den gavs ut posthumt. Har förstås ingen aning om varför, men det vore kul att få veta.

    Liked by 1 person

    • Bokstund skriver:

      Jag är inte förvånad! Den har hamnat lite i skymundan från hennes mer ”populära” böcker. Trots att hon skrev den i ung ålder håller den mycket hög kvalitet (såklart, det här är ju Austen vi talar om) så jag rekommenderar verkligen en läsning 🤗

      Gilla

  3. Tofflan skriver:

    PS Jag googlade lite och fann att manuset såldes till en förläggare, men författaren köpte så småningom tillbaka det för att det inte blivit utgivet. Om det är sant eller inte, vet jag förstås inte.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s