Författare med stort F

103725_13074887_o_1.png

Det är natten. Författaren och den som skriver – Karolina Ramqvist

Det var det ovanliga ljusgrå omslaget som lockade mig. Formatet: avlångt, både högre och smalare än en pocket. Jag hade inte hört talas om Karolina Ramqvist innan (vilket kan tyckas vara konstigt), och jag hade ingen aning om vad essän skulle handla om. Men jag ville läsa den, och det gjorde jag – mycket snabbt. Boken är nämligen mycket kort, och det känns som att när den egentligen börjar komma igång på riktigt är den slut.

Det är natten är en högaktuell essä skriven av Karolina Ramqvist. Den behandlar de eviga frågorna som aldrig tycks tömmas ut, frågor som: Vad är en författare? Vad gör en författare? Och vad är då ”en som skriver”? Men framförallt, kan en kvinna vara en författare? Hon drar paralleller med Virginia Woolf och Bodil Malmsten, och jag kommer på mig själv med att jämföra det tidiga 1900-talets författarkvinna med vår nutida författarkvinna. Det egna rummet och allt det där. Familjeliv och författande, och allt det där.

Jag är egentligen lite sen på bollen; essän gavs ut i början av september förra året (2016), men visst är sent bättre än aldrig?

På bara 84 sidor förklarar Ramqvist en längtan efter att bli författare med stort F, men också en längtan bort från allt som har med författandet att göra. Ramqvist skriver om hur hon under en dag går av och an i lägenheten och försöker komma på vad hon ska skriva för anförande hon ska kunna dra på sina inbokade författarbesök där hon skall tala om sin femte bok, ”Den vita staden”, som strax ska komma ut när essän skrivs.

Under sina vandringar fram och tillbaka påminns hon om något och vi får följa med i hennes tankegångar om vad en författare egentligen är och gör. Hon försöker komma fram till ett svar på den eviga frågan nästan alla journalister envisas med att ställa en författare: Varför skriver du? Mot slutet ger Ramqvist ett svar, som kanske inte är så tillfredsställande för journalister, men som så många andra skrivande människor kan känna igen sig i och förhoppningsvis få tröst i: ”Jag skriver för att skriva.”

 

Titel: Det är natten. Författaren och den som skriver

Författare: Karolina Ramqvist

Utgivningsår: 2016

ISBN: 9789113074887

Förlag: Nordstedts

AdlibrisBokus

Den romantiserade läsaren

Brasan sprakar och värmer hela rummet. Läsaren sjunker djupare ner i sin breda öronlappsfåtölj framför elden, slänger upp fötterna på fotpallen och suckar belåtet. Läsaren slår upp boken och börjar fridfullt läsa; det finns inga ljud som stör. Ibland sträcker sig läsaren efter sin kopp te som alltid är precis lagom het och alltid tycks vara lagom full. Tedoften från läsarens favoritte blandar sig med den svaga doften av trycksvärta från glödande tidningspapper och svavel från tändstickorna som kastats in i elden bara en liten stund tidigare.

20170321_171931

Rummet är dunkelt, men ändå tillräckligt ljust för att läsaren inte ska ha några problem med att läsa. Kanske beror det på dagsljuset som letat sig in i rummet, men troligast beror det på den sprakande brasans ljus och ljuset från det tända stearinljuset som står på ett litet sidobord bredvid läsaren. Utanför smattrar regnet mot fönstret, tillräckligt lågt för att läsaren inte ska störas av det, men också tillräckligt högt för att läsaren ska höra det.

Boken läsaren har i handen är ständigt tillräckligt underhållande för att läsaren inte ska vilja lägga ner den, och läsaren glider snart in i en annan värld där den sprakande brasan och det smattrande regnet enbart fungerar som en mysfaktor, eller en fast punkt i verkligheten. Emellanåt, men inte alls ofta, avbryter läsaren sin läsning, och då enbart för att smutta på sitt alldeles lagom heta te.

20170321_171954

Hur ser din ultimata bokstund ut?

Välskriven och överraskande debutroman

2017-03-17 16.23.48.jpg

Disclaimer av Renée Knight

Tänk dig att du en dag finner en bok som handlar om ditt eget liv. Visst låter det spännande? Tänk dig nu att den boken också handlar om din död. Det är vad som händer Catherine i Disclaimer. Catherine hade innan upptäckten av boken levt ett alldeles vanligt liv, men bar på en mörk hemlighet, en hemlighet författaren till boken verkar känna till…

Disclaimer är en skickligt framställd psykologisk thriller. Den är författad av Renée Knight, som har en bakgrund som dokumentärfilmsregissör och manusförfattare för brittisk tv.  Disclaimer är hennes debutroman, och den har sålts i över 25 länder. En uppföljare är redan påbörjad, och filmrättigheterna till debuten är sålda till Hollywood.

Disclaimer är välskriven på ett ganska lättläst språk. Läsningen flyter på bra, men den är inte särskilt spännande. Knight lägger ut små pusselbitar här och var, men pusselbitarna är antingen för spretiga eller för intetsägande. Ibland kändes det som att Knight inte riktigt själv visste vad hon ville åstadkomma.

Jag hade svårt för den till en början. Den var inte riktigt så spännande som jag hade hoppats. Jag hade bildat mig en egen uppfattning som inte verkade stämma, och det gjorde mig besviken. Jag fortsatte trots detta läsa, och efter att jag läst kanske halva började jag äntligen komma in i handlingen och tycka att den var läsvärd. När jag började närma mig slutet av boken (eller åtminstone andra halvan) kom jag verkligen in i den, och den vände från att vara ganska bra men utdragen till att vara bra och överraskande.

Sammantaget är Disclaimer en lyckad debut, och jag ser fram emot att läsa uppföljaren.

 

Titel: Disclaimer

Författare: Renée Knight

Utgivningsår: 2015

Översättare: Maria Bodner Gröön

Förlag: Etta

AdlibrisBokus

Inspireras av konst

Som skribent är det bra att ha en stor samling inspirationskällor. Inspiration är oerhört viktigt för mig, och något som verkligen inspirerar mig är faktiskt konst. Ibland söker jag upp något specifikt på internet. Det kan räcka med ett ord. Ibland går jag på museum. I detta inlägg vill jag dela med mig av ännu en inspirationsskälla som förhoppningsvis kan stimulera någon kreativ själ.

Kanske har ni sett att jag äntligen har en ny logga här på bloggen? Det är helt och hållet tack vare fantastiskt skickliga Amanda E Larsson, som så bussigt gjorde en till mig efter mina önskemål! Titta in på hennes konstsida här vetja, för supermycket inspiration!

Det är hennes konst jag vill dela med mig av i detta inlägg. Hon fick välja några konstverk själv och berätta något om dem, och sedan valde jag några konstverk som jag kommer att skriva en kort skönlitterär text om. I slutet av inlägget bjuder jag på två skrivarövningar lagom till helgen. Hoppas ni blir inspirerade! Klicka på bilderna för att se Amanda E Larssons texter.

 

 

Nedan kan du se mina val av Amanda E Larssons konstverk, och om du klickar på bilderna kan du se en kort mening som jag skrev efter att ha låtit mig själv inspireras.

 

 

Fredagsövning 1: Välj ut någon av bilderna i inlägget, och skriv sedan en skönlitterär text utifrån den. Hur får konsten dig att känna? Testa att placera konstverket i en ovanlig miljö, vad händer där? Släpp alla hämningar och låt bara konsten (och inspirationen) föra din penna!

Fredagsövning 2: En bild, en mening. Välj ut en (eller flera) av bilderna och skriv en enda mening om den, ungefär som jag gjort med mina val.

Om du blir inspirerad till att skriva något på din egen blogg tar jag tacksamt emot en länk, och vill du kommentera en liten text här nedanför läser jag jättegärna vad konsten lockat fram hos dig!

Inspireras du av någon konst?

Plugga vidare: Litteraturvetenskap

Nu börjar det bli dags att söka vidare till universitet, så jag tänkte att jag kunde dela med mig av mina erfarenheter av universitetsstudier! Först ut: litteraturvetenskap.

Jag visste tidigt att jag ville arbeta med litteratur. Som barn skrev jag många egna ”böcker”, vilka alltså var hopvikta A4 som jag häftade på mitten. De ligger någonstans hos mina föräldrar och dammar nu. Min mamma tog med mig och min syster till biblioteket minst en gång i veckan i flera år, och där fick vi låna så många böcker vi orkade bära. Jag var alltid med i en tävling som jag tyvärr glömt vad den heter, som gick ut på att läsa så många böcker man kunde under sommarlovet. Vann alltid några fler böcker. De står fortfarande i min bokhylla. Så när det blev dags för mig att söka till universitetet så var valet självklart: jag skulle läsa litteratur.

Jag har haft väldigt kul under mina år som litteraturvetenskapsstudent (typ längsta ordet någonsin?), men det har också varit mycket tungt. Här kommer några av mina erfarenheter, kanske kan det hjälpa någon vilsen själ som funderar på litteraturvetenskap? Jag hoppas ni inte blir alltför avskräckta!

Om man är sugen på att söka litteraturvetenskap är det viktigt att veta att man inte enbart kommer få läsa skönlitterära texter. Det är också en hel del facklitteratur man måste läsa. Mest tid spenderar man på valfri plats med näsan i en bok (eller två).

Jag rekommenderar att sitta i skolbiblioteket där så gott som allt finns som referensmaterial, eller på något annat bibliotek så att man åtminstone får in en pluggrutin. Det är så lätt att tänka att man ”pluggar efter frukosten… efter duschen… efter lunchen” o.s.v. när man sitter hemma. Som litteraturstudent måste man vara beredd på att låna eller köpa mycket böcker. Smartast är att anteckna lite i ett anteckningsblock bredvid under tiden man läser, för det kommer man ha användning för under kommande seminarier.

Man har seminarier ca 1-3 gånger i veckan (åtminstone på GU). På dessa förväntas det att man har läst all litteratur till det seminariet och att man är redo att samtala om det man läst. Ibland pratar man i helklass, ibland i mindre grupper. Oftast är samtalen lärarledda.

När jag läste grundkursen hade vi föreläsningar en gång i veckan. Gå på dessa! Jag missade tyvärr några för jag inte trodde att det var så viktigt, men insåg sen att jag fick dubbelt (om inte mer) så mycket arbete som de som gick på föreläsningarna.

Vissa veckor är det väldigt mycket att läsa, medan det andra veckor var en ganska okej mängd. Oftast är det dock väldigt mycket. Det gäller att ha god självdisciplin om man ska läsa litteraturvetenskap. Kurserna examineras primärt genom uppsatser, muntliga redovisningar och aktivt deltagande på seminarierna, så det gäller att ha koll.

När jag läste fortsättningskursen hade vi en temakurs som hette Vislyrik. Det var den roligaste kursen jag läst i litteraturvetenskap! Den var så annorlunda, och även lite praktisk. Litteraturvetenskap är annars typ enbart teoretisk. Vi hade ett seminarietillfälle då vi blev handledda i att skriva egen vislyrik, och jag skulle inte säga att någon av oss var särskilt duktiga, men det var otroligt kul! Mycket av seminarietiden gick åt till att lyssna på olika visor och sedan analysera dem. Vi hade väldigt givande diskussioner, och jag önskar att jag kunde gå den igen. När jag sedan skrev B-uppsats valde jag att skriva om barnvisor, och det var också en superrolig upplevelse.

På de högre kurserna (nu tänker jag alltså fortsättnings- och fördjupningskurserna) har man en hel del teori. Själv tyckte jag att teorikurserna var jätteroliga, medan många av mina kursare tyckte att de var supertråkiga. Smaken är som baken, som man så fint säger.

Nu läser jag en kurs i barnlitteratur, och den är definitivt en stark konkurrent om bästa kursen i litteraturvetenskap. Egentligen är jag nog mer intresserad av litteratur för lite äldre barn, pekböcker intresserar mig inte jättemycket, men denna kursen är jättekul ändå.

Det är lika bra att vara ärlig här: ja, jag tappade läslusten flera gånger. Det är helt enkelt väldigt tungt att läsa så mycket som man gör när man läser litteraturvetenskap. Men jag hittade alltid tillbaka till den. Hur jag hittar tillbaka till läslusten kan ni läsa om här. När jag ser tillbaka på mina år som litteraturvetenskapsstudent inser jag att jag trots allt tungt ändå har haft väldigt kul, och jag skulle aldrig vilja byta ut mina kunskaper i litteratur mot något annat. När man läser litteraturvetenskap blir man, förutom fasligt pretentiös (åtminstone en tid – har man tur går det över), mycket allmänbildad. Det kanske låter konstigt, men jag känner att jag, tack vare litteraturvetenskapen, har kunskaper inom många fler områden än jag hade haft om jag läst något annat.

Provtryck skickat! 

Nu har vi äntligen skickat tre olika uppslag till provtryck! Vi ska be om att få våra olika uppslag på tre olika papper: ett tunt vi spanat in som används i serien om Korpringarna (vi ringde tryckeriet som tryckt böckerna och frågade vad de använt för papper), ett papper vi hittade som påminner om det första pappret men är betydligt tjockare, och ett papper som tryckeriet själva ska få bestämma efter sina egna erfarenheter och kunskaper. 

Vi vill göra ett provtryck redan nu för att se huruvida vår idé med svarta författarsidor fungerar. Erkänner att jag fortfarande ställer mig skeptisk till det. Visst är det väldigt snyggt, men jag har svårt att se det genomförbart på ett bra sätt. Att gå upp i papperstjocklek kan hjälpa så att det svarta inte lyser igenom på baksidan, men det kan också göra att sidorna inte får den premiumkänsla åtminstone jag önskar. Vi har valt offsettryck, vilket även det försvårar att ha en helsvart sida. Färgen kan lättare blöda igenom i texten, och isåfall funkar det kanske inte att låta författarnamnet stå i vitt mitt i det svarta.

När vi kom till LAB1 stötte vi på ännu en utmaning: InDesign var borttaget från datorerna… och vi gör all formgivning i InDesign. Vi löste det genom att sitta på ”lärarplatsen”, den plats längst fram vid whiteboarden som ser över alla andra platser, platsen där en lärare sitter om en sådan är närvarande. Den datorn hade, tack och lov, fortfarande InDesign. Så det löste sig ganska bra ändå, i alla fall denna gången. 

Vi skrev ut det vi skickat till provtryck på vanligt papper och antecknade på det vad vi gjort, vilka typsnitt och typstorlekar vi använt och så vidare. Min idé, lite egoboost här. Kändes som ett smart sätt då vi inte alltid har tillgång till InDesign, och vi behöver visa upp vad vi gjort för våra lärare. 

Det ska bli spännande att se hur det blir! Kanske blir jag motbevisad 😊

Kan också stolt meddela att vi nu fått vårt eget postfack i korridoren! Känns ganska stort ändå.

Fantastiska handböcker

<Handböcker i hur man skriver fantastik>

Fick dessa handböcker av mina kära föräldrar när jag förklarade att jag ville skriva fantastik. Ibland är det inte så lätt att googla sig fram till allt. Läste snabbt igenom dem och måste säga att de är mina nya bästa vänner. Böckerna fungerar ungefär som mina skrivbiblar just nu, jag vet att om jag kör fast i världsbygget eller skräckskapandet kan jag vända mig till böckerna och få hjälp. De är också mysiga att bara sitta och läsa och ta till sig.

2017-03-18 19.06.49

Now Write! innehåller övningar designade för att trigga igång ett skrivande, och flera av övningarna är riktigt bra. Innan övningarna är det ett avsnitt om det man kommer få göra en övning på, så det är inte bara övningar utan även en del teori. Now Write! har massa bra tips för alla skribenter, den innehåller bland annat avsnitt som heter Creativity on demand, Feel things out och Writing the series.

Writing känns mer praktisk, även om jag inte riktigt kan sätta fingret på varför. Varje avsnitt är betydligt längre än avsnitten i Now Wite! och går mer på djupet. I Writing baseras allt på tidigare forskning, och det görs ofta paralleller mellan ”verkligheten” och fantasin. Tanken är att man i jämförelsen ska få inspiration till något eget unikt. Writing kretsar mycket kring just världsbygget och allt som hör därtill, vilket var varför jag ville ha just denna. Den besvarar alla frågor man kan ha och lite till.

Jag skulle säga att Writing är en jättebra handbok för den som skriver fantasy, och Now Write är en jättebra handbok för den som skriver skräck, även om Now Write! behandlar båda. Jag skriver själv ingen Science fiction, så jag hoppade över avsnitten om det.

2017-03-18 19.07.11

Båda är jättebra handböcker för den som vill skriva inom den spekulativa genren, men också för den som bara vill bredda sitt skrivande. Rekommenderar båda!

Mina bästa tips för att komma ur en lässvacka

För oss läsande människor finns knappt något värre än att hamna i en lässvacka. Det har hänt mig flera gånger. Oftast har det berott på att jag haft så många böcker i litteraturvetenskapen som jag varit tvungen att läsa, och då har jag inte velat läsa något egenvalt. Ibland har det berott på att jag upplevt att jag inte haft tid. Alla gånger har jag lyckats ta mig ur det, och här kommer mina bästa tips på hur du kan göra det också!

Sitt (eller ligg) på en mysig plats. Det kan vara i sängen, i soffan, i en speciell läsfåtölj, i badet (för den lyckliga med ett badkar) eller på en filt på gräset. När jag bodde hemma hos mina föräldrar älskade jag att lägga ett täcke på golvet framför eldstaden och ligga på mage och läsa. Nu nöjer jag mig med att ligga antingen på soffan med en mysig filt eller täcke, eller i sängen.

Välj en bok du länge tänkt läsa, om du har någon sådan. Har du inte har det så gå till biblioteket och be om hjälp. De är kunniga och hjälpsamma.

Gör tid för läsandet. Tänk inte att du ska pressa in det mellan pluggtid och matlagning, utan bestäm att du ska läsa. Ungefär som man planerar in ett IKEA-besök eller att titta på ett serieavsnitt. Ju mindre stressad du är, desto skönare läsning kommer du ha.

Läs i bra ljus. Jag föredrar att läsa i dagsljus, men läser även till nattlampans ljus innan jag ska sova. Om det är för dunkelt anstränger du ögonen och då får du ont i huvudet, vilket du absolut inte vill!

Gör lässtunden till en riktig mysstund. Förutom att sitta på en mysig plats kan du även förbereda din mysstund med några bitar choklad och frukt, och kanske en kopp te eller något annat du gillar. Skäm bort dig själv. Läsning är lika bra för själen som den är för knoppen 🙂

Ännu mera mys! Ibland sätter jag på en brasa på Youtube, eller ljudet av regn. Om du inte kan läsa med något ljud omkring dig är detta kanske inget för dig. Men gillar du lite mysiga ljud så borde du testa!

2017-03-18 17.23.49

Funkar inget av detta? Testa att lyssna på en ljudbok. Ibland kan det trigga ett lässug.

Värmande kikärtsgryta

Det är fortfarande kallt och trist, och vad är då bättre än en hälsosam, vegansk, värmande kikärtsgryta?

 

Tidsåtgång: ca 40 minuter

Du behöver (för 6 portioner):

2 sötpotatisar (eller en megastor)

1 stor gul lök

2 burkar kokosgrädde (eller kokosmjölk om du vill göra den lite smalare)

ca 1,5 tsk fryst/färsk chili (minska om du inte gillar hetta)

2 msk tomatpuré

2 paket kikärtor

3 klyftor vitlök

ca 1/2 paket fryst hackad spenat

ca 2 msk curry

ca 2 tsk paprikapulver

salt

ca 2 tsk grönsaksbuljong (eller efter smak)

peppar

olivolja

 

Gör så här:

Börja med att steka den hackade löken lite lätt i olja. Du vill att den ska bli mjuk men inte få färg. Låt sedan curryn, den pressade vitlöken och paprikapulvret steka med.

Skala och dela sötpotatisen i ca 1*1 cm stora bitar. Lägg i den i grytan och låt steka med någon minut så att kryddorna går in i potatisen.

Häll i kokosgrädden, tomatpurén och den frysta spenat. Lägg i buljongen och låt sjuda på medelvärme i ca 20 minuter eller tills potatisen är mjuk med en liten kärna i mitten. Rör om då och då.

Ta bort grytan från värmen och smaka av med salt och peppar. Lägg till mer av kryddorna om du vill ha mer smak. Lägg till sist i de avrunna kikärtorna och rör om. Klart!

2017-03-17 19.45.06

Serveras med fördel med ris för en matigare portion, då räcker det till fler portioner. Jag äter den gärna som den är med lite chapati vid sidan om, ett superlätt bröd som passar utmärkt till soppor. Smaklig måltid!

Grytan håller i kylen i ca 5 dagar.

Chapati: bästa soppbrödet

Chapati är ett superlätt bröd man slänger ihop på under 20 minuter och som gör sig extra bra som tillbehör till soppor. Man kan variera kryddningen i oändlighet eller skippa kryddningen helt om man vill. Helveganskt och supergott!

Idag kommer det komma två recept på raken. Jag ber om ursäkt om detta är något du inte är så intresserad av. Det bara föll sig så just idag! Om några timmar kommer det ett recept på en supergod kikärtsgryta som är supergod att servera till chapati, så kika in vid 15 om du vill se det!

 

Tidsåtgång: under 20 minuter

Du behöver (för 4 bröd – ganska lagom för två hungriga personer till en soppa):

2,5 dl vetemjöl

Salt efter smak

1 tsk olivolja

ca 1 dl ljummet vatten

Olja till stekning

Valfria kryddor

 

Gör så här:

Blanda vetemjölet med dina kryddor och saltet. Jag brukar ha i franska örter eller oregano och vitlökspulver, men enbart fantasin sätter gränser! Blanda i övriga ingredienser och arbeta till en smidig deg.

Dela upp i fyra lika stora delar.

Kavla ut till runda bröd på mjölat bord.

Stek dem i ca 1-2 minuter på varje sida i en het panna penslad med olja. Bröden ska få bruna stekfläckar på båda sidor.

2017-03-17 19.43.48

Mums!