Läst det senaste

Jag har i skrivande stund fyra påbörjade skönlitterära böcker på mitt sängbord, men bara en av dem förekommer i det här inlägget. Det senaste har jag läst mycket blandat. Jag läser fortfarande Northanger Abbey (men det är väl ganska uttjatat vid det här laget, heh), och dessutom bläddrar jag i flera fackböcker. Men det får bli ett senare inlägg om dem, tror jag. I det här inlägget får ni läsa om två böcker jag spontanläst i helgen, samt en bok som legat på nattduksbordet sedan i höstas men jag först nu börjat komma in i.

2018-06-09 07.44.15 1.jpg

Förra veckan var jag som tidigare nämnt i min killes föräldrars hus, och där hittade jag en samling med H.P Lovecrafts skräcknoveller. Jag läste några av novellerna i samlingen men fann inte riktigt tid att läsa alla. Favoriten av novellerna jag faktiskt hann med kan ni skymta på bilden ovan: Skräckens hus.

2018-06-10 03.08.11 1.jpg

Vet ni? Jag läser sällan poesi. Det är inte så att jag ogillar poesi. Det är bara det att det finns annat jag gillar att läsa mer. För några år sedan (herregud vad tiden går) läste jag en temakurs i Vislyrik. Det var nog den roligaste kursen jag läst i litteraturvetenskap. Vi hade en riktigt bra lärare (shout-out Eva Borgström!) och mycket givande seminarier. Den kursen ledde till en B-uppsats om hur språket i barnvisor uppdaterats (eller inte uppdaterats) genom åren.

Hur som helst så hittade jag en samling svenska dikter i helgen. Ovan läser jag Edith Södergran, en av mina absoluta favoritpoeter. Hon var finlandssvensk, en av de första med att skriva modernistisk litteratur på svenska och hon avled i tuberkolos endast 31 år gammal. Nedan kan ni läsa min favoritstrof, vilken också råkar vara en mycket känd strof ur hennes dikt Dagen gryr…:

20180610_150641.jpg

Jag klagade nyligen lite på Instagram över att Jessie Burtons Musan var svår att komma in i, att jag fann den långsam och händelsefattig. Men jag får nog ta tillbaka det. Sedan jag publicerade det inlägget har jag läst nästan 100 sidor till – för nu är den plötsligt svår att lägga ner! Märkligt hur sånt fungerar, egentligen. Jag vet inte om det är boken som blivit bättre eller om det är min sinnesstämning som förändrats eller något helt annat, men nu gillar jag den. Boken är lång, så jag har fortfarande ungefär halva kvar. Jag förstår inte hur jag tidigare kunnat missa den bländande kreativitet den utstrålar. Den är inte en tom canvas som jag först trodde, utan den bär på så mycket mer. Författardrömmar samsas med konstnärsambitioner, konstforskning med politik, kärlek med tvivel. Den växer.

2018-06-11 05.45.18 1.jpg

Hur många böcker läser du samtidigt?

Bloglovin’  │ Instagram

Annonser

Kreativt skrivande i höst

Jag hade egentligen planerat att söka till flera olika kurser i skrivande i höst, men så kom ansökningstider och jag var fortfarande helt uppe i lingvistik och allt annat. Så ansökningstider gick. Det kändes ganska ledsamt till en början, men jag började  googla runt (för tidigare hade jag bara kikat lite snabbt på olika kurser) och upptäckte att det faktiskt finns en himla massa som jag inte ens visste om. När Tidningen Skriva gjorde något uppslag om olika kurser i skrivande för någon tid sedan läste jag alla, markerade till och med några, men de präntades liksom aldrig in i hjärnbarken. Så många utbildningar var helt nya för mig.

Några skolor ströks direkt. Inte för att de verkade dåliga på något sätt, tvärtom visste jag att många av dem har mycket bra rykte, men för att jag inte vill flytta just nu. Internatlivet lockar helt enkelt inte. Inte just nu, i alla fall. Tillslut hittade jag en på distans som fortfarande var öppen för ansökan – Skrivarlinjen distans på Skrivarakademin. Så jag skrev ihop ett litet brev, följde anvisningarna på hemsidan – och förra veckan fick jag besked om att jag kommit in!

2018-06-09 05.58.32 2.jpg

Så i höst ska jag alltså läsa kreativt skrivande! Som jag har längtat. Kursen är på helfart och löper över ett år. Att den ges på distans känns väldigt skönt, för jag trivs så bra med att bo i Göteborg. Jag är glad över att jag tog mod till mig och sökte kursen trots att jag inte vet hur min höst kommer se ut med boende, jobb och övrigt plugg.

Jag vet egentligen inte särskilt mycket om den men på hemsidan går att läsa det här:

Under två terminer får du lära dig behärska skrivandets hantverk inom olika områden, bland annat roman, poesi, dramatik, film och autofiktion. Du får göra skrivövningar, prova dig fram och experimentera och läsa och analysera såväl dina klasskamraters texter som texter av etablerade författare  – allt för att du ska utveckla ditt skrivande.

Just den här paragrafen känns också mycket lovande:

Utbildningen bedrivs på en eftergymnasial nivå och förbereder dig som studerar för att kunna verka yrkesmässigt som författare. Under utbildningen arbetar vi med att skapa en förståelse för litteraturens olika uttryck, för förhållandet mellan litteraturen och det samhälle den existerar i, samt för relevanta grenar inom litteraturbranschen. Utbildningens främsta syfte är att du som studerande ska få vägledning och stöd i att utveckla ditt skrivande avseende språk, stil, form, genre och tematik.

Att gå en skrivarkurs verkar inte bara sjukt kul utan är också en himla bra kompetens att ha om man vill arbeta med litteratur. Många verkar tro att skrivarkurser är slöseri med tid (och pengar om man tar lån o.s.v.), att man kan lära sig hantverket utan att gå en kurs. Det är förstås sant att man kan det, det finns många förlagsmänniskor och utgivna författare som aldrig gått en utbildning i skrivande i hela sina liv, men att det är slöseri håller jag inte med om. Jag ser skrivarkursen som en chans att vidareutbilda mig, lära mig mer och utvecklas. Och det känns så himla spännande.

Läs mer om kursen här.

textgram-1.png

Jag ser verkligen fram emot att få ägna mina dagar åt skrivande! För att få behålla min studentlägenhet måste jag klara minst 15 HP per termin på högskola eller universitet här i Göteborg, så jag kommer nog behöva plugga något mer än bara kursen i skrivande. Antagningsbesked för det kommer senare i sommar.

Har du läst någon kurs i skrivande? Kanske har du läst denna? Skriv gärna några rader om din erfarenhet av skrivarkurser i kommentarerna!

Bloglovin’  │ Instagram

Poolläsning och en spännande bok

Denna helgen tillbringar jag i min killes föräldrars hus. Skönt med lite omväxling. Och deras hus är sjukt Instagram-vänligt så ni kan vänta er lite bilder härifrån!

Idag har jag mest legat vid poolen och läst. Lite skrivande har det också blivit. Valde att fortsätta med Northanger Abbey trots att jag har med mig en hel massa andra böcker hit (resväskan vägde en del) och bokhyllorna här är mycket mer välfyllda än mina egna.

Hittade förutom en hel del klassiker och annat smått och gott en samling med H.P Lovecrafts noveller! Läste Boken lite snabbt men kommer säkerligen läsa mer under helgen.

Visst är det skönt att kunna sitta ute i solen och läsa även på kvällarna? Trevlig helg!

Flygplansläsning av en gammal favorit

Förra veckan var jag i Spanien och arbetade. Med förhoppningen att kunna slappna av och läsa lite på mina lediga stunder tog jag med mig Northanger Abbey av Jane Austen på resan, men när jag slutade jobba på kvällarna var det så sent och jag var så trött så det var bums ned i säng. Tur att jag inte tog med mig fler böcker.

Enda gången jag både hade tid och ork allt läsa var under flygresan ned till Spanien och flygresan hem igen. Jag arbetade fortfarande på flyget också, så jag kunde inte slappna av helt, men trots min begränsade lästid fick jag läst nästan halva boken under flygningarna. Den är inte tjock och relativt lättläst, så den går fort att läsa men jag hävdar ändå att det mest beror på Austens skicklighet som berättare att jag kom så långt. Den är helt enkelt svår att lägga ifrån sig.

2018-05-26 09.38.15 1.jpg

Northanger Abbey är Jane Austens första färdigställda roman, och också min favoritroman av författarinnan. Jag läste den fyra, fem gånger som tonåring och roades precis lika mycket av Austens humor varje gång, och så är det också nu. Den gavs aldrig ut under hennes levnadstid utan först mycket senare. Hur det kommer sig, vet jag inte. Kanske var hon själv inte nöjd med den. Om någon av er vet, skriv det gärna i kommentarerna!  

Det var med den här boken min kärlek för den gotiska genren väcktes. Hjältinnan Catherine läser mycket gotiska romaner och de nämns flitigt genom berättelsen, och senare kastas hon in i ett gotiskt äventyr. Austen parodierar den populära genren bland annat genom att låta Catherine råka ut för märkliga händelser och hamna på ett spöklikt slott och lösa mysterier. Och trots Austens parodi av genren blev jag förälskad, och ännu mer förälskad efter att ha läst Frankenstein av Mary Shelley (som också står i bokyllan och väntar på att bli läst).

Nu är det flera år sedan jag läste boken (och såg filmen) så mycket är nytt. Att hon träffade mr Tilney så tidigt och att han var så lättsam hade jag helt glömt bort. Jag blandade nog ihop honom lite med allas älskade mr Darcy, som ju är allt annat än lättsam. Syskonen Thorpe minns jag mycket väl och mina känslor för dem är oförändrade, och likaså mina suckar under deras pladder.

På hemvägen blev vi serverade mat och efter maten lite te. Det kändes nästan som att sitta hemma med en kopp te och läsa, förutom att sätena var betydligt mer obekväma än min mjuka soffa här hemma och ljudvolymen inne i planet drastiskt skiljde sig från ljudvolymen i min lägenhet. Trots det var det mysigt att koppla av en stund.

2018-06-07 01.54.04 1.jpg

När flyget började dyka ner mot Göteborg igen fick jag lägga ned boken, men då hade jag just avslutat kapitlet där hjältinnan Catherine blev medbjuden på en promenad med syskonen Tilney så det var ytterst motvilligt jag la i mitt bokmärke, stängde boken och la ner den i väskan. Jag ska inte ge några spoilers här ifall någon känner sig sugen på att läsa boken och av någon (ofattbar) anledning aldrig läst boken (läs boken!), men jag vågar säga att det var en olycklig plats att avsluta läsningen, för sedan tänkte jag bara på promenaden och Catherine och mr Tilney. Åtminstone ända fram tills min kille kom och hämtade upp mig, då blev jag så glad över att träffa honom att jag helt glömde bort Catherines äventyr.

Ikväll ska jag duka fram te och läsa vidare. Kanske bakar jag bröd också, och har minieftermiddagste för och med mig själv. Snart börjar den andra delen av romanen, den gotiska delen, och det är mest den jag sett fram emot att läsa. Trots att vägen dit också är mycket underhållande, såklart.

Hoppas ni hade en fin nationaldag!

Bloglovin’  │ Instagram

En dag i livet – träning, bakning och en massa härlig läsning

Efter resan till Sälen i april tappade jag träningen lite. Jag vet inte riktigt vad som hände, men träningen blev liksom inte av. Jag har trots allt hela tiden saknat den så denna veckan tog jag mig i kragen och började ordentligt igen!

Jag går gärna till gymmet på morgonen eller förmiddagen. Det är skönt att börja dagen så. Ibland tycker jag att det är skönast att lyssna på någon podd (några favoriter just nu: Fantastisk Podd, Lundströms bokradio, Livet som författare, Skrivarpodden och den något otippade Alice & Bianca – Har du sagt A får du säga B) och ibland tycker jag att det är skönast att lyssna på peppig musik.

Oftast springer jag 20 minuter högintensivt på en crosstrainer och jag har faktisk en Spotify-lista skapad för just det: Skaka rumpa. Lyssnar jag på den medan jag sliter som ett djur brukar de där 20 minuterna gå ganska fort.

Sedan brukar jag köra lite ben, mage och rumpa. Eller bara något av det. Sällan armar för jag tycker det är så himla tråkigt. Men borde nog göra det också. Sen om jag orkar kör jag 20 minuter till på crosstrainern eller också går jag direkt till bastun (bastun är ändå huvudorsaken till mitt nyfunna träningsintresse, hehe).

2018-05-16 06.28.39 1.jpg

Innan jag gick till gymmet satte jag en sats grova fröbullar på jäsning och de blev så jädra goda! Jag försöker äta mindre gluten nu men älskar bröd, så jag har haft lite svårt att hitta något gott (och relativt billigt) alternativ. Men så kom min mamma med en helt briljant idé: hon gav mig ett recept på de här grova fröbullarna samt alla ingredienser, snyggt och smidigt förpackade i en glasburk så det var bara att blanda jäst med ljummet vatten och sedan att hälla i de torra ingredienserna till en kladdig smet. Himla praktiskt!

2018-05-16 06.33.12 2.jpg

Jag gräddade bullarna i muffinspanna som det står att man ska och när jag fyllde formarna med smet till toppen blev det 12 bullar. Har man fler formar tror jag absolut att man kan fylla dem till hälften istället och få lite snyggare bullar (jag delar mina i tre när jag ska äta dem, vilket också absolut funkar). Nästa gång tror jag att jag ska testa att göra dem i bullformar.

Blir du sugen på att baka egna? Klart du blir! Receptet finns att läsa här.

Eftersom det var sol packade jag en liten väska med mina nygräddade bullar, en bägare vaniljghurt med havtorn, rostade kokosflarn och min egna fröblandning, vatten, hörlurar, solskydd, anteckningsbok och läsebok.

2018-05-16 05.57.43 4.jpg

För någon vecka sedan ramlade ett exklusivt förhandsexemplar av Hon som inte vet av Karen Cleveland ner i min brevlåda. Boken har fått goda omdömen i USA, så för att se om den verkligen var så bra att jag inte skulle kunna slita mig (som det stod att man inte skulle kunna) började jag läsa den direkt när jag fick den. Och de hade rätt! Jag vill inte säga för mycket innan recensionsdatum i juni (ni kan vänta er en ordentlig recension då istället) men alltså, wow. Läs den! Jag läste klart den igår och känner mig uppriven … Men som sagt, recension i juni!

Nu behöver jag läsa något lite mer lättsmält, så ikväll tänkte jag påbörja Pastor Viveca och tanterna av Anette Haaland. Jag väntar mig mysig brottlösarläsning med trevliga inslag av fika och skvaller. Kafferep och mord, typ.

2018-05-16 08.06.11 2.jpg

Känns rimligt att läsa den med en kopp te och en chokladboll till, tycker jag!

Bloglovin’  │ Instagram

En intensiv romance

Sunt hjärta, vilt förnuft – en bokrecension

Romance är en genre som länge haft ganska låg status i Sverige men nyligen fått ett litet uppsving. Nu är genren en liten bubblare på väg upp, och med på tåget är Veronica Almer med sin romancedebut Sunt förnuft, vilt hjärta.

Romance beskylls ofta för att vara en enformig genre, men Sunt förnuft, vilt hjärta är ingen tråkig bok – den är 308 sidor lång och det händer ständigt något nytt. Läsaren hinner aldrig bli uttråkad. Redan i inledningen kastas vi in i ett pågående händelseförlopp och bara några sidor in är det första intensiva mötet mellan de två huvudkaraktärerna.

Perspektivet skiftar kapitelvis mellan flera karaktärer, men håller sig primärt hos journalisten Ella och flickidolen James, sångare i Timless Kings. James har haft musiken i ådrorna sedan liten, och drömmer om att få skriva egen musik så som han verkligen vill ha den. Men musiken är inte bara hans hobby och arbete, den är också anledningen till att han inte är fast i slummen i Malmö.

Ella kommer från en fin familj där journalistiken tycks gå i arv. Hon är uppvuxen i fina villakvarter med en trasslig familjerelation och är nyligen förlovad med en fin och rik adelsman, precis så som hennes familj önskar. Ella drivs av en stark vilja att en dag få arbeta på tidningen The New York Times och den viljan driver henne till en intervju med pojkbandssångaren James.

Det slår gnistor om dem redan från första mötet. Någonting verkar dra dem till varandra, trots deras olikheter. Trots försök att hålla ifrån sig från varandra, trots bråk och sorg, hamnar de alltid hos varandra ändå.

2018-05-14 04.50.55 3.jpg

Förutom kärleksdramat skildras också en kamp om att få skapa egen musik och att få skriva egen litteratur. James och Ella är ganska lika på det sättet – de har båda hamnat i en slags fälla som är ganska lik hur de vill ha det men ändå inte riktigt är drömmen, och mellan den där fällan och drömmen finns hinder – precis som i deras relation. Pojkbandslivet skildras ivrigare än journalistlivet, och jag hade nog hellre sett det tvärtom. Passagerna där Ella skriver på sina egna texter är ett mysigt inslag. Ibland verkar hennes yrke nästan glömmas bort, medan James musik hela tiden är påtaglig.

Ellas romans med James leder till flera snedsteg som det tas alldeles för lättvindigt på. Otroheten förminskas och fästmans karaktär fördjupas inte förrän i slutet. Han är lite som ett spöke, hans namn hänger lite i luften men han är på något sätt ändå oviktig.

Sunt förnuft, vilt hjärta är en romance och den ter sig som en romance bör – den bjuder inte på några större överraskningar och är ganska traditionell till stilen. Veronica lyckas trots det skapa vändningar och spänning i varje kapitel. Och den är het, het, het. Faktiskt så het att jag stundvis fick lägga ner boken i några minuter i väntan på att mina heta kinder skulle svalna.


Tre ord om Sunt förnuft, vilt hjärta:

het, charmig, lättsmält


Titel: Sunt förnuft, vilt hjärta

Författare: Veronica Almer

Utgivningsår: 2018

Förlag: Visto förlag

ISBN: 9789187523915

Adlibris │Bokus

Bloglovin’  │ Instagram

Solskriveri(v)er

I förmiddags packade jag en liten väska med förnödenheter så som en flaska vatten, en mjuk handduk, en bok och en liten anteckningsbok och gav mig ut i solen. Jag kände att jag behövde en paus från lingvistiken och möjligheten att fylla på D-vitaminlagret kändes otroligt lockande. Jag läste aldrig något ur boken jag tagit med, men vattnet gick åt och några sidor fylldes i anteckningsboken.

Jag hade ingen direkt plan med skrivandet, utan skrev bara det som föll in. Mest blev det några tankar om mitt frö, några förslag på hur jag kan fylla de gäckande luckorna som bromsat hela produktionen, men också lite om bloggen. För sanningen är att Bokstund tyvärr bortprioriterats det senaste, och så vill jag inte ha det.

Jag vill naturligtvis fortsätta fylla Bokstund med intressant innehåll, men ibland är det svårt att göra det. Jag har ständigt idéer på blogginlägg som både skulle vara spännande att skriva och (förhoppningsvis) intressanta att läsa, men det är inte alltid jag känner att jag har tid att genomföra de där idéerna. Så jag skriver ner dem i en liten anteckningsbok och låter dem damma bort, ungefär som böckerna jag ska skriva recensioner om. Märkligt beteende egentligen, för det enda jag vill är att skriva alla de där blogginläggen och recensionerna. Så nu sätter jag ner klacken!

En projektplan för det fortsatta arbetet (som är så himla kul) med Bokstund har inletts. Ibland är det bra att få ner sånt på papper. Jag vågar inte lova några inlägg riktigt än, men jag har planer. Solen har gett mig förnyade krafter och jag vet att hur det än blir så är det en sak som är säker:

Bokstund ska leva.

Hoppas ni också har det fint i solen!

Bloglovin’ │ Instagram

Miniatyrmakaren i minidrama

Ni har väl inte missat att BBC gjort en dramatisering i tre delar av Jessie Burtons debutroman Miniatyrmakaren? Den finns att se på SVTplay just nu, men första delen kan man bara se tillochmed lördag denna veckan. 

Jag såg alla tre delar idag (det är sjukstuga hos mig, har drabbats av den obligatoriska ”nu är det vår så nu klär jag av mig alla kläder”-förkylningen) och den är verkligen riktigt, riktigt bra! Vill ni läsa min recension av boken kan ni göra det här

Och så var det det där med bilder…

Upptäckte ikväll till min förfäran att alla bilder på bloggen mystiskt försvunnit. Helt borta. Försökte lägga in nya lite här och där men det blir inte riktigt samma.

Nåja, finns väl inte så mycket att göra åt det, så till alla nya som vill läsa gamla inlägg med bilder: kika in på bloggen på Bloglovin’! Där verkar bilderna ligga kvar. Eller spana in Bokstund på Instagram. Eller läs inläggen utan bilder, det funkar ju såklart också.

2017-12-23 04.33.16 1.jpg

Ikväll ska jag ha en riktig myskväll med ansiktsmask, te och en bra bok. Får se vilken jag väljer ur min växande hög på nattduksbordet.

Hoppas ni har en fin kväll!

Bloglovin’ │ Instagram

Denna veckan

Just när man trodde att våren äntligen var här börjar det snöa igen här i Göteborg. Men sol och ljust är det iallafall! Och snart är det påsk, och det innebär ledighet! Ungefär. Jag tänker nog försöka ta lite ledigt och lägga lite extra tid på läsande och skrivande under den kommande helgen. Ska du göra något kul i helgen?

Packning

Just nu packar jag för fullt. Imorgon reser jag till mina föräldrar för att fira påsk, och på söndag åker jag till Sälen för att åka skidor! Kommer bli så kul. Det var några år sedan jag åkte skidor nu.

Läser

Jag har läst klart andra delen av Sophie Hannahs Poirot, så snart lägger jag upp en slags minirecension av båda delarna. Istället läser jag Par i brott av Agatha Christie, en samling noveller som parodierar populära deckarmotiv.

2018-03-29 05.30.23 4.jpg

Och tillbaka till det där med packning: vilka böcker ska jag ta med mig på min resa? Hur många böcker hinner jag läsa? Hur många böcker blir för tungt? Eftersom jag inte kan läsa i fordon som rör på sig (blir åksjuk) tänkte jag köpa en månad på BookBeat också. Det blir ju rätt många timmar i bil, och det är nog trevligt med en bra ljudbok i öronen i backen också.

Skriver

Hörrni! Minns ni min cozy crime-idé? Jag har börjat på den nu! Det blev en liten novell. Jag blev så inspirerad av Sophie Hannah och Agatha Christie att jag bara var tvungen att få ner en egen liten historia på papper. Eller på skärm, för denna skrev jag faktiskt i OneNote.

Processed with VSCO with f2 preset

Jag längtar tillbaka lite till pappersformatet, men sedan jag skaffade den här laptopen sitter jag allt mer sällan med papper och penna.

 

Fikar

Igår var jag med en kompis på ett café i Haga. De hade de absolut största kanelbullarna jag någonsin sett! Tänkte att jag nog går tillbaka dit någon dag och fikar, och tar med papper och penna istället för en kompis. Cafémiljöer känns märkligt nog extra kreativa, tycker jag.

Hörrni! Förra veckan var det våffeldagen. Åt ni några smarriga våfflor?

En ny kompis

Jag avslutar det här inlägget med en bild på min nya kompis. Han gillar att ligga i mitt knä ungefär när som helst och är ungefär en fjärdedel av Fajters storlek. Hoppas ni haft en fin vecka!

2018-03-29 05.31.26 2.jpg

Bloglovin’ │ Instagram